Så är jag då hemma igen. Jag är fortfarande helt fascinerad av min resa. Innan jag åkte pratade jag med min man om mina förhoppningar och om att den här transplantationen kanske kunde bli en sån där positiv vändpunkt. Jag vet att det är alldeles för tidigt att säga att det verkligen är så. Men det känns så himla bra just nu. Jag har haft en toppenresa rent geografiskt. Istanbul var spännande, jag vill åka tillbaka och se mer. Det finns massor att se och göra, trevliga människor att möta, god mat att äta och spännande shopping att klara av. Men det som känns mest är den mentala resan. För en del kanske det verkar ytligt, att en skönhetsoperation skulle göra en så stor skillnad i en människas liv. Men för mig handlar det inte riktigt om en skönhetsoperation, det handlar mer om att jag visar för mig själv att jag fullföljer saker. Jag känner att nu har jag gjort allt jag kan för att påverka min frisyr. Jag påbörjar saker hela tiden, det känns skönt att visa för mig själv att jag fullföljer saker också.
Sen jag kom hem i torsdags har jag hunnit fixa lite på mitt kontor, planera för lite försäljningstillfällen med Forever Living Products, plocka hemma och ha en alldeles underbar lugn och stillsam helg med min fina man och lillskrutt på Himmelriket. Jag känner mig energisk men inte manisk och jag känner mig avslappnad. Härligt!
Det är bara två små jobbiga saker just nu... jag har min fastedag idag så jag är hungrig! Och min hårbotten kliar och jag får inte röra!
Dags att sova!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar